Emelie Jensen

På torsdagarna går jag på crawlkurs. Fokus i kursen ska vara vattenläge och ökad effektivitet i vattnet. Precis vad jag behöver träna på. I torsdags var fokus inte på det utan på startdyk och voltvändning. Egentligen ska det inte introduceras förrän i slutet av nästa kursnivå, men nu skulle det visst både volvändas och startdykas. Jag kan inte dyka. Nu menar jag inte kan inte som i "vågar inte försöka" utan jag kan verkligen inte. Jag har försökt en miljon gånger men jag kan inte. Att startdyka från pall är då inte att rekomendera, även om ledaren tyckte att alla minsann kan dyka när jag berättade att jag inte kan. Kände mig värdelös och var både arg och ledsen efter passet. Hade det varit ett krav att kunna dyka i kursen hade jag ju självklart inte anmält mig, men nu är det inte ett krav och ingenting som egentligen ska ingå. Hela mitt fokus blev på dyk och att jag var så dålig. Jag hoppar mer än gärna och har inga problem att hoppa från höga höjder ner i vatten, men att dyka kan jag inte oavsett om "alla andra" kan dyka eller ej. 

 

Efter passet kände jag mig så ledsen och värdelös. Självklart förstår jag poängen med startdyk, men det är inte där mitt fokus ska vara nu. Mitt fokus, precis som kursens fokus, ska vara på vattenläge och ökad effektivitet. Efter passet i torsdags fick jag ta en mental fight med mig själv. Att jag inte kan dyka har ingenting med att göra om jag är en dålig simmare eller ej. Det säger absolut ingenting om hur jag är i vattnet. Med den mental inställningen, och massor av pepp från tjejerna i Facebookgruppen Triathlontjejer, gick jag till simhallen i morse. Kände mig spänd de första längderna och känslan av att vara dålig hängde kvar, men sen släppte det och jag bara gled fram i vattnet. Ju längre jag simmade, desto bättre kändes det. Jag är bta på att simma och, det viktigaste av allt, jag älskar att vara i vattnet. Det spelar i gen roll om jag kan startdyka eller ej, väl i vattnet finns inga hinder utan bara möjligheter. 

 

Vad vi än gör i livet så hamnar fokus ibland på fel saker, på saker vi inte kan men borde kunna. Jag tror att det är en del av ens mentala resa och någonting som alla måste jobba med mer eller mindre. När vi fokuserar på fel saker så glöms även de bra sakerna lätt bort. En viktig inställning och kunskap är att kunna flytta fokus till rätt saker igen. Vad är det jag vill uppnå med detta och vad är det jag ska bli bättre på? Jag simmar inte försatt startdyka. Jag simmar för att jag tycker om att vara i vattnet, jag vill vara trygg i vattnet och jag vill effektivisera min simning och få en bättre teknik. Det är det jag vill och det är där mitt fokus ska vara.